Fredag är nya måndag.

Förstå mig rätt nu. Jag menar givetvis inte att denna fredag är som en måndagmorgon, när man är som tröttast efter en ledig helg. Nej, jag menar att det är första dagen i veckan, en ny chans och ett nytt kapitel. 

 

Igår hade jag en superbra sista dag ute i Platanias. När det var som bäst, så var restaurangen nästan fylld till hälften, något den inte varit på väldigt länge. Den sista tiden har turistantalet rent ut sagt kraschlandat. Gatan är stundtals helt tom. Många restauranger har kunnat haft två till tre sällskap under hela kvällen och många har till och med redan stängt. Det kändes viktigt att jag fick ett bra avslut och visst blev det så. Denna kväll avslutades med middag med mina nära och kära innan vi tog oss hemåt igen.

 

Inatt har jag långt ifrån fått en god natts sömn. Jag hade först och frånst svårt att somna och som om det inte vire nog, så hade jag även krig med myggor. De var överallt! Dessutom vaknade jag till gång på gång av att det kliade och fick på nytt kriga för att döda de envisa odjuren. Jag har dock fått en bättre start på dagen - jag har äntligen fått inviga min kära C3 Mix & Go, som mamma hade med sig. Det bästa med denna sena frukost var dock ostmackan. Jag hade nämnligen berättat för mamma om mitt craving efter en vanlig jäkla stark prästost, så ni kan ju gissa hur glad jag var som kunde skiva upp Falbygdens 1878 idag på min macka. 

 

Som sagt så börjar jag jobba på Cheers ikväll klockan sju, så se till att hålla tummarna nu. Kan faktiskt med handen på hjärtat säga att jag inte alls känner mig särskilt nervös, utan mer ser fram emot att gå tillbaka till att jobba bakom baren. Dessutom kommer det bli kul att träffa mina gamla amerikaner igen, även då de flesta nu bytts ut, men ändå.

 

Nu ska jag springa ner i hamnen och möta upp mamma och pappa. 

Trevlig helg på er allihopa!

Agapi, E.

 

  

Jag kan inte låta bli att känna ett vemod idag när jag nu sitter på min sista bussresa till Platanias för i år. Åtminstone för jobbsyfte! 

 

Imirgon blrjar jag på en ny kula. En ny milstolpe och sätter nya mål. 

 

Jag återkommer senare, men nu är det dags för en sista dag på Arokaria. Därefter blir det blir det avslutningsmiddag på jobbet med familj och vänner. Ta hand om er!

Agapi, E.

 

Här kommer lite news. Det hela började med att min kära busschaufför hade ett jäkla tempo och missade min hållplats. Då min hållplats enbart en hållplats ifrån slutstation, så var det såklart inte hela världen och jag tog mig en promenad ner till hamnen istället för att hälsa på mina kära vänner och gamla kollegor.

 

Inne på Cheers höll jag Daria sällskap. En stund var tanken, men där blev jag kvar då vår gemensamma vän har sin födelsedag idag och tjuvstartade den i sin bar igår och vi var ju självfallet tvungna att gå förbi och säga grattis. Jag är dock väldigt glad att jag blev kvar för chefen kom nämnligen fram till oss och tyckte att Daria skulle fråga om inte jag ville komma och jobba hos dem. Han visste givetvis inte om att vi redan hade pratat ihop oss och det hela slutade med att vi bestämde att jag ska börja nu på fredag! 

 

Enda kruxet är nu att min restaurang inte har stängt ännu, men å andra sidan är vi nära vårt slut, så jag tror inte det kommer vara några problem. Dessutom är mina chefer, och resten av familjen, som min familj och väldigt nära vänner, så givetvis vet de att jag måste ha ett jobb i vinter och att jag nu fick chansen. 

 

Känns jättebra nu. Är otroligt lättad om jag ska vara ärlig. Det är ju aldrig kul att gå utan jobb och inte veta när man har lön igen. Ingen vila här, pang på med vintersäsongen! 

 

Trevlig lill-lördag för er som satsar på den och trevlig kväll till er andra.

Agapi,E.

 

Unnade mig en kaffepaus på Starbucks idag.Så här sitter jag nu, men är redo att gå. Har passat på att uppdatera min Spotify med lite ny musik, läst bloggar och uppdaterat mig på diverse fronter. Nu har jag äntligen fixat tillbaka ett översättningsverktyg till bloggen och mina internationella vänner. Givetvis funkar ju inte verktyget så att texten blir perfekt översatt, men man kan åtminstone få ett hum om vad jag skriver om.

Nu ska jag springa hem och duscha innan det är dags för mig att ta mig iväg till jobbet.
Hörs troligtvis senare!
Agapi, E.

International readers: Now the translate function is back on my blog so you can choose wich language you prefer. Unfortunately it'll never be correct translate, but at least you'll get a clue what I'm writing about. You'll find the drop down menu for different languages right under the 'search* bar, here to the right. Enjoy!

Återkommer igen så här i nattens sena timmar och har egentligen inte mycket alls att skriva om. Jag ville mest kika in för att se om något hänt och för att få säga godnatt.

 

Det blev en liten promenad imorse trots allt. Inte mycket till powerwalk visserligen, men en skön promenad blev det. Därefter var jag så trött i och med att jag bara gade sovit cirka tre timmar och natten innan, även då, färre timmar än önskat, så jag somnade bums och gick x antal timmar plus. Det var helt klart välbehövligt! 

 

I övrigt har inget särskilt hänt idag. Jobbets timmar kändes på tok för långa, nu när Malin inte fanns vid min sida. Hon gjorde nämligen sin sista arbetsdag igår, trots att Redwood kommer att hålla öppet någon dag till. Jag kämpade mig igenom detta och åt kyckling med svampsås efter. Mätt och belåten, men otroligt frusen, åkte jag hemåt och till min stora förtjusning så hade jag varmt (riktigt jäkla varmt) vatten i kranen, för en gångs skull. Nej, vi är inte helt krisdrabbade bara för att vi tillhör Grekland, men min hyresvärd tycker att solcellernas uppvärmning är fullt tillräcklig, även de dagarna som det skulle behövas hjälp av pannan. Så jag tog tillfället i akt att stå under rykande vatten i säkert en halvtimme och fy satan vad det var skönt!

 

Planer och händelserika dagar är något som inte varit vanligt förekommande på senare tid, men snart så. Dessutom kommer världens bästa mamma och pappa ner nu på torsdag, så då blir nog även mina dagar mer schemalagda.

Όνειρα Γλυκά - Dröm Sött!

Agapi, E. 

 

Godmorgon måndag!

Ny vecka, nya möjligheter. Väckdes redan vid sjutiden och njuter faktiskt över att vara uppe med tuppen. Är lite sugen på en powerwalk, samtidigt som jag känner att jag inte alls fått tillräckligt med sömn, men å andra sidan kan jag alltid göra som grekerna och satsa på en siesta senare i eftermiddag, om det skulle behövas.

 

Vad denna dag har att erbjuda, vet jag ännu inte. Inga större planer från min sida, så låt mig tas med storm! 

Agapi, E.

 

Godkväll på er! 

Det var inte riktigt meningen att det skulle låta som om julen nalkas, utan denna natt är bara så ovanligt stilla och tyst. Enbart några cikadors spelande hörs. Vanligtvis så brukar diverse motorljud förekomma även nattetid, trots att mina kvarter inte är särskilt tungt trafikerade. Jag antar att det är ännu ett bevis på att säsongen nått sitt slut. 

 

På tal om att säsongen nu har sin slutspurt, så kan jag meddela att min fina mamma och pappa kommer ner nu på torsdag. Misstänker att de kommer med säsongens sista turistlass som Fritidsresor skickar ner från Landvetter. Det kommer bli supermysigt att äntligen få ses igen. 

 

Nu till det jag lovade återkomma för - jag har eventuellt säkrat ett jobb för kommande vintersäsong. Det är nämnligen så att min kära vän Daria ska åka hem till Poland efter cirka två och ett halvt år här på ön. Hon kommer att komma tillbaka, men räknar med att stanna i Poland tills efter årsskiftet. Hennes chefer bad henne tänka ut någon som kan tänkas ta över efter henne och min underbara vän tänkte genast på mig. Daria jobbar idag på Cheers som även denna bar tillhör American Alley, vilket är långt ifrån mitt första hands val, men denna bar känns dock bättre än flera av de andra. Dessutom känner jag alla chefer sedan tidigare, så detta känns bra. Och självklart föredrar jag ju att ha ett jobb, före att vara arbetslös. det negativa jag ser i att återgå som bartender är givetvis tiderna. Jag önskar så att jag hade kunnat få jobba dagtid (eller åtminstone blandat) och få kvällarna lediga till annat. Det positiva är dock att denna bar inte tillhör de som har öppet längst, utan snarare brukar stänga först, då systerbaren prioriteras och att man givetvis har lediga dagar. På Daria lät det spikat, men jag vill inte ta ut lyckan i förhand, så inget officiellt bestämt ännu! 

 

Nu ska jag försöka göra min snarkande kompanjon här bredvid sällskap. 

Godnatt och trevligt avslut på veckan! 

Agapi, E.

Tidigare i veckan fyllde en god vän, Giorgos, år och igår kväll hade han en stor fest på sin familjs  restaurang i Agia Marina. Det bjöds på mat, musik, magdans och sist men inte minst - dryck. I mängder. Kan säga att det känns idag! Dessutom har jag återigen tappat rösten. Helt! Ska bli väldigt kul att se hur det kommer gå på jobbet idag.

 

Ikväll kan komma att bli Redwoods sista kväll för säsongen, så om så är fallet, så kommer jag givetvis äta där ikväll. Jag hoppas dock att de kan ha öppet några dagar till, för jag vet inte hur jag ska klara av att stå där utan att ha Malin vid min sida att prata med. Det är så otroligt tråkigt nu och tiden går fruktansvärt långsamt. 

 

Hur som helst, jag pterkommer senare. Jag har nämnligen en liten sak att berätta! 

Agapi, E.

 

God eftermiddag!

Idag har jag egentligen inte gjort särskilt mycket alls, men ändå stressat. Vet inte exakt hur detta gick till, men så har det i alla fall dagen varit. 

 

Jag kände mig ännu sjukare idag när jag vaknade och jag vet inte hur mångs timmar jag snoozade mitt alarm. Jag som hade planerat att återigen vakna hyfsat tidigt och ta tag i saker idag. Så blev det inte riktigt och efter x antal timmar hade jag till slut samlat tillräckligt med styrka för att ta mig ur sängen i alla fall. Trots min inte allför produktiva dag så fick jag i mig en god frukost, städat hela lägenheten och färgat håret. Resultatet på håret blev... sådär. Den tog lite ojämt på grund av utväxt och solblekt hår. Får se om det behöver göras om eller går att fixa. Satsade hur som helst på en mörk kastanjefärgad färg och just nu känns den såååå mörk, men jag kommer vänja mig. Lite sol i ansiktet hade jag dock gärna tackat för. 

 

Återkommer senare,

Agapi, E.

 

Rise ane shine!

Så glad att jag faktiskt vaknade tidigt, har redan varit vaken i snart två timmar. Någon hurtig powerwalk blev dock inte av. Största anledningen till detta var att regnet hänger i luften och suget helt enkelt försvann. Däremot har jag fått i mig en redig frukost, så nu ligger jag raklång i sängen med lite lätt matkoma, men ingen tid att förlora. Malin, som jag trodde fortfarande sov, hörde just av sig och sa att de är på väg inåt Xania, så får sätta i gång med att göra mig i ordning! 

 

Återkommer senare under dagen och i mån av tid. De har varnat för regn hela dagen och även ikväll, så kanske återigen tvingas vara ledig från jobb idag. Vi får se helt enkelt.

 

Bjuder på lite bilder av min frukost boost. Blev havregrynsgröt med äpple. Bör tilläggas att stora mängder kanel och en skvätt mjölk, lades till efter bilden var tagen. Ni som följer mig på Instagram vet att bilden av gröten är från igår. Busted! Sanningen och anledningen till detta är att jag åt detsamma idag, men orkade bara inte vara lika estetisk i mitt upplägg idag.

 

Agapi, E.

 

Kalispera sas!

 

Redan intagit sängläge och begravt mig långt ner under täcket redo att sluta mina ögon, för en god natts sömn. Känner mig lite rastlös och hade troligtvis behövt vara mer fysiskt utmattad för att få ut det mesta av denna natten, men nu är förutsättningarna som de är och det är bara att ta tjuren vid hornen. 

 

Imorgon ringer klockan tidigt och jag och Malin har stora planer. Målen är jobbsök och i hennes fall även lägenhetssök. Jag har fyllt kylen med färska apelsiner för att kunna boosta mig själv med c-vitaminer och energi. Det ultimata vore såklart att vakna ännu lite tidigare för att starta dagen med lite cardio, men jag misstänker att de hurtiga tankarna kommer att vara som bortblåsta imorgon bitti!

 

Steg ett är åtminstone att somna så fort som möjligt. Redo? 

1-2-3 godnatt!

 

Agapi, E.

 

 

Godkväll mina fina vänner och på kärt återseende.

Ikväll brakade helvetet löst över oss här på Kreta. Åtminstone så kändes det så. Tolka mig inte fel nu, tvärtom så älskar jag storm och oväder och nog allt fick jag som jag ville denna afton.

 

Vi hade en okej start på jobbet ikväll och allt var frid och fröjd.. ända tills jag hörde något skrapande, dånande muller bakom mig. Jag uppfattade först inte ens ljudet som åska, vilket jag heller inte var ensam om, utan mer som ett skrapande, burkigt ljud från baksidan av restaurangen och tänkte att det säkert var från hotellet bakom oss. Kort därefter kom åska nummer två och jag reagerade starkare på denna och vände mig om. Då ser jag (till min stora förtjusning bör tilläggas) att himmelen lyses upp för en sekund, varpå det får sällskap av ännu ett dånande ljud, denna gång ännu skarpare och dessutom närmare. Inte ens tjugo minuter senare, sprang vi emellan borden och baren för att rädda våra gäster och deras mat och dryck. Lyckligtvis var det endast ett fåtal gäster kvar som fortfaramde åt och alla höll god ton och tyckte nog att det var lite humor och dessutom ganska så mysigt. När alla gästerna flyttats upp och de få som fortfarande åt, hade avslutat sina måltider, så blir allt svart. Och inte bara i vår restaurang, utan hela Platanias. De enda som klarade sig var dem i Pano Platanias. Hela staden förvandlades från turistparadis, till spökstad på mindre än en timme. Jag tyckte det var riktigt häftigt och oerhört mysigt. Dessutom fick jag ju sluta tidigare och lite förändring blev det ju allt. Så där sprang jag runt och serverade Irish Coffees till våra kära gäster som fick ta skydd hos oss. 

 

Därefter styrde jag och Malin vår kos mot änden av Platanias där våra amerikanskor bor... eller bott får jag väl lov att säga. De åker nämnligen hemåt nu om några timmar och jag kommer sakna de något enormt. Anna-Lise, som jag lärde känna förra året, kom ju tillbaka för snart två månader sedan och tiden har gått på tok för fort. I år följde hennes syster Julia och deras vän Jessica inte med, men däremot kom en annan kompis, Erin, till Anna hit för tre veckor sedan och trots att jag inte umgåtts konstant med henne, så har man (som vanligt här nere) kommit varann så himla nära. Hur underbar tjej som helst och jag hade varit världens lyckligaste i fall de båda hade stannat med mig i vinter. Hur som helst så avskyr jag avsked och föredrar ett vi ses än ett hejdå.

 

Stormen avtog och strömmen kom tillbaka till halva Platanias. Själv åkte jag hemåt i sällskap av kaneldoftljus och choklad som jag och Malin hade unnat oss i super marketen, på väg till tjejernas hus. Så detta har jag avnjutit här hemma. Ska jag vara ärlig så hade det mer än gärna fått fortsatt att regna lite och åska också för den delen. Det finns ju inget mysigare när man får ligga inomhus och bara mysa, speciellt som nu när man också ska försöka sova!

 

På tal om sova, så bör jag avrunda här och just försöka sova. Imorgon ska bli en produktiv dag och jag behöver min skönhetssömn för att bli riktigt peppad. Dessutom är jag både trött och ser fram emot att få gosa med mitt varma täcke i min kaneldoftande lägenhet.

Sov gott så hörs vi imorgon!

 

Agapi, E.

 

Rise and shine!

Okej, det kändes kanske lite väl sent att inleda inlägget på det viset, men sanningen är att vi är ett gäng trötta tjejer som möttes upp här på Starbucks idag. Jag vaknade redan vid nio, men sedan (av okänd anledning) somnade jag liksom om och vaknade vid tolv istället. Allt jag ville var att stanna under mitt varma täcke. Vilket jag också gjorde, men efter cirka en timme ringde Malin och frågade om vi fortfarande skulle mötas upp. Hon hade också sovit bort det mesta av dagen, så bestämde oss för att Starbucks var det rätta stället att mötas på.

 

Nu har jag och Malin just tryckt i oss en kanelbulle, för att fira Kanelbullens dag sisådär två dagar i efterskott Och strax ska vi strosa iväg för att Erin vill hitta någon present till sina småsyskon! 

 

Trevlig start på veckan, så hörs vi senare.

Agapi, E.

 

Åh herre min jösses, hade inte tänkt bli långvarig, men tjejerna var så fruktansvärt sega också, så får skylla på de också, haha. Kul hade vi i alla fall trots att det var mer eller mindre dött på varenda ställe ikväll. Förstår inte. Söndagar brukar ändå vara bra dagar? 

 

Vi började hur som på DK med lite tjejiga cocktails. Jag körde på en Ginger Mojito. Tänkte att det måste vara bra för förkyldningen! Tjejerna hade Passion Martini, Margarita och Passion Twirl. Sedan bar det av till Para5 för lite grekisk musik och kanatas (karaffer) med öl. Vi tröttnade dock fort på utelivet då det var så dött, så vi hamnade på ett café, då Malin var hungrig och Anna testade en blåbärsslush... som inte var fryst. Men lika glad för det var hon och blå och fin blev hon runt hela munnen! Vi avslutade med att gena genom American Alley för att säga hej.

 

Nu har jag tvättat bort allt smink, satt upp håret och krupit ner i sängen. Satsar fortfarande på att inte vakna alltför sent, men vi får se hur det går med tanke på att klockan redan passerat fem. Ingen tid att förlora - godnatt! 

 

Agapi, E

 

Igår var också en seg dag för mig, men kom åtminstone iväg på en lördagsöl med min kompis Giannis. En nyfunnen vän som jobbar på bussen, vilket kan vara den bästa personen man kan känna, då jag aldrig betalar på bussen längre. Äntligen lite återbäring på mitt eviga pendlade, haha. Hur som helst skönt med lugna kvällar och att inte komma hem när dagen redan börjat gry.

Imorgon måste jag verkligen gå runt och se vad jag kan hitta för jobb inför vintern, så jag har en ursäkt för att inte behöva stanna ute allt för länge ikväll, perfekt! Nu får jag sätta fart.

Agapi, E.

Och jag älskar det! Jag hinner knappt uppdatera något alls nu, snart framme och börjar lite tidigare idag.. bara det att jag stod och väntade på bussen i över fyrtio minuter utan att det kom någon. men har talat med min underbara chef som bara skrattade åt mig, så nytt försök imorgon igen. Jobbar alltså från halv sex till halv tio nu istället! 

 

Kommer tillbaka efter jobb med lite mer update.

Hoppas ni har haft en bra helg och myser in i det sista!

Agapi, E.

 

Ja, tanken var ju som sagt att jag skukle ta mig ut till Platanias.. men jag drabbades av akut vill-inte-göra-något-alls-idag-humör, så jag fastnade i sängen. Där jag också blev kvar större delen av eftermiddagen och önskar att jag hade kunnat bli kvar.

 

Sådant händer ibland. Nu är jag redo för jobb i alla fall, let's do this Friday!

Agapi, E.

 

Alltså, mmhm! Efter en lååång mysig morgon i sängen så kom jag till slut iväg till affären för lite (aningen sen) frukost. Efter att nu ha gjort i ordning den, så har jag återigen intagit sängen och kör helt enkelt på en fredags-brunch i sängen. Inget konstigt alls - tvärtom, oerhört härligt faktiskt. Det fick bli en kickstart med lite carbs denna fredag, i form av oatmeal toppat med kanel, banan och psylliumfrön I ackompanjemang av grapefrukt och en sketo frapé.

 

Inte helt oväntat så känner jag mig minst sagt ganska så mätt och önskar attj ag kunde ha passat på att ta en power nap, men icke. Ska städa i ordning igen, packa ihop mig och sedan dra till Platanias för att träffa tjejerna. Aldrig vila, eller vad är det vi brukar säga?

 

Till er som tar helg senare idag - trevlig helg. Till er andra - lika så! 

 

Agapi, E. 

 

Sådär ja. Äntligen har jag pillat klart med designen och känner mig för tillfället hyfsat nöjd. Visst finns det en del man kan göra bättre och troligvis kommer jag komma att ändra på något i efterhand, men för nu så får det duga. Det fick lov att bli lite swenglish över det hela, då jag i dagsläget använder mer engelska än svenska. Därför kan det ibland kännas nästan konstigt att uppdatera bloggen på svenska. Jag har till och med fått önskemål om att någon gång uppdatera på engelska, men jag vet inte riktigt hur internationellt uppskattad bloggen är, så jag får nog nöja mig med översättningsverktyget så länge. På tal om det har jag nog faktiskt missat att behålla verktyget i den nya designen, så det blir nästa mission!

Vad tycker ni? Bättre, sämre?
Har dessutom fått ordning på de gamla inläggen igen och de går numer att nås. Av okänd anledning vägrade de arkiverade inläggen synas i den gamla designen.

Agapi, E.

Eller 'mitt liv' för de som föredrar svenska.

Jag har kommit till en bekännelse. Eller bekännelse och bekännelse, snarare en update av vad som händer och sker i mitt liv just nu. Som många utav er vet och något som jag långt ifrån har hållt privat är att jag träffade min stora kärlek i vintras. Det var i alla fall vad jag trodde att jag hade gjort. Vi är inte tillsammans längre. Det spelar ingen roll att spekulera i anledningen till detta, de som behöver veta, vet, men jag kan säga som så att jag var den som tog detta steg och har lämnat någon i stor sorg. Det är alltid lätt att lära av sina misstag, något som jag vet att någon gör i detta nu och ångrar att han kanske tog mig för mycket förgivet stundtals.

Självklart är detta något som gjort mig mycket illa på sistone, att inse att det inte längre finns där. När man inser att man är mer kär i ens minnen, än personen som står framför en och med ett förhållande som går baklänges än framlänges, så finns det inte längre någon anledning till att stanna. Åtminstone om det bara är en part som kämpar in i det sista. Därför tog jag detta beslut, vilket som sagt tagit hårt, men på något sätt bearbetats på lång sikt och tänkts över. Självklart bryr jag mig väldigt mycket om Vasilis och jag tänker inte komma med den klassiska '.. men vi kan ju fortfarande vänner', samtidigt så har vi båda tealts vid och setts efter detta, för jag bryr mig och jag vet att han inte mår så bra just nu. Jag hoppas detta är något som kommer bearbetas även av honom och att vi kan se varann i ögonen igen utan varken sorg, ilska eller för den delen kärlek. Framför allt med tanke på att stan är liten och en del av vår vänskapskrets är densamma. Jag ser tillbaka på vår fina tid tillsammans och alla bra minnen vi faktiskt har.


♡