Göteborg har väl trots allt en liten del av mitt hjärta, även om det är så att Sverige inte är mycket att hänga i julgranen, om du frågar mig. Ibland så sätter jag på Lars Winnerbäck, Veronica Maggio, Håkan Hellström, Oskar Linnros etc när jag behöver få lite svensk energi. Jag saknar väldigt sällan något ifrån Sverige eller Sverige i det hela taget, men jag kan verkligen uppskatta att få höra några utav mina gamla svenska favoriter, som en variation i vardagen. Jag tänker, talar och lever i engelskan. I andra hand kommer grekiskan, som jag brottas med att ta tag i och lära mig. Därefter kommer svenskan, som mest uttrycks i blogginlägg, sms och när jag ska beskriva vägen för skandinaviska turister. Då uppskattas musiken tusen gånger mer!

Nu ligger jag i sängen uppe i Kounoupidiana. Vasilis jobbar ännu, men jag fick en kort dag på jobbet, då regnet avbröt min arbetsdag. Jag föredrog att åka upp hit, där jag har wifi. Satte även igång varmvattnet och unnade mig en lång, kokhet dusch. Inga ord kan beskriva hur underbart det var, efter att ha blivit dyngsur och kall. Hoppas innerligt att förkyldningen inte kommer att vara ännu värre imorgon på grund av det. Håll tummarna!

På tal om det där med att jag i smyg behöver en nypa Sverige ibland, så tänkte jag göra något jag länge velat göra. Nämnligen se den omtalade filmen Känn ingen sorg. Jag vet att den kom ut 2013 och att jag är lite efter, men bättre sent än aldrig, eller hur?

Agapi, E.

 

.. och en lördag full av ångest. 

 

Inte riktigt, men en aning i alla fall. Jag som inte skulle dricka, rycktes givetvis med. Lyckligtvis, så höll jag mig i skinnet och drack inte alls mycket. Så ångesten består mer av att jag föråddde mig själv, inte av bakfylla eller liknande. Dessutom får jag betala för det idag, jag har nämnligen gått och blivit mer sjuk. Oavsett, så hade jag jätteroligt igår, med all de som jag håller kärt. Även min bättre hälft och hans bror dök upp senare på kvällen.

 

Dagen har spenderats i sängen. Tog paracetamol.innan jag somnade och har nu startat en kur av Panadol Cold & Flu och återigen boostat med apelsin, grapefrukt och havtorn. Från och med idag, så har jag inga ursäkter att behöva dricka, så nu kanske jag äntligen kan få tacka nej till allt vad som heter utgångar. Kaffedaki och fika tackar jag dock mer än gärna ja till! 

 

Nu ska jag hoppa in i duschen och göra mig klar inför jobb. Kul att se att besökarantalet ökat, hoppas ni är här för att stanna. Glöm inte bort att fråga på angående Kreta, utflykter och sevärdheter, medan du har chansen. Har fått några fina mail, men det går såklart jättebra att bara lämna en kommentar också! 

 

Ha en trevlig lördag vare sig den spenderas med klackarna i taket, i tv-soffan eller på en arbetsplats. 

Agapi, E.

 

 

 .. tonight is gonna be all about you ladies.

 

Yes, ikvll väntar en riktig girl's night out. Detta på grund av flera anledningar, utan indördes ordning, snygga Anna från Eclipse staff 2013 kommer tillbaka med Helene, som jag tyvärr helt missat att hon tydligen varit här tidigare(?). Shame on me!  Sedan är det även tjusiga Suvis födelsedag idag och efter tolvslaget är det min favorits födelsedag, ingen mindre än Sanna! Jag ser fram emot en toppen kväll. Dock har jag bestämt mig, sedan en tid tillbaka, att jag har nolltollerans till alkohol för en tid framöver. Jag har inte satt som en deadline, jag känner helt enkelt bara inte för att dricka längre. Åtminstone inte än på ett tag. Det för min kropp illa, jag mår både fysiskt, men också psykiskt dåligt. Jag tänker för mycket, blir deprimerad och känner helt enkelt bara för att inte dricka. Jag kommer dock ha jätteroligt ändå, har saknat mina tjejer och behöver de verkligen, nu mer än någonsin. Har insett att jag lätt knuffar undan, de jag faktiskt är så lycklig att jag har nära. Ändring på det fröken von D!

 

Nu ligger jag ute på terrassen i soldis och trettiotvå grader i skuggan. I sällskap har jag haft en citrussallad, på apelsin, blodgrapefrukt, hallon och havtorn och färskpressad apelsin- och blodgrapefruktsjuice. Detta för att jag vaknade med lätt irriterad hals och bihålor. Vitamin boost, check! Har än så länge varit sämst på att ta mig till stranden, eller för den sola över lag. Jag är ännu blek som ett spöke, så mer tid på playan är att prioritera. Är supersugen på nya bikinis. Innan hade jag någon typ av dille och gick loss på allt vad som hette bikiniinköp, men förra året tror jag inte att en enda ny tillkom i garderoben, så i år tycker jag allt att åtminstone två nya kunde få tillkomma i samlingen. De andra börjar minst sagt se urtvättade och välanvända ut. Det blir ju lätt så efter en sommars användning i sol, salt och klor. Har kikat in två stycken favoriter just nu ifrån Triangl som jag bara måste ha. Såg även en annan söt inne på H&M tidigare idag. 

 

Nu måste jag strax gå in och duscha och göra mig redo för jobb och senare tjejkväll. Ska försöka vara duktig på att ta lite bilder ikväll, nu när man kommer vara nykter och duktig! 

 

Agapi, E.

 

 

Jag hade planer på ett jättemysigt inlägg här på morgonen, som jag länge planerade och funderade över. Men något tog över. Tröttheten. Nu kan det verkas konstigt att trötthet är anledningen, efter en natt, men så var det ju så att jag inte lyckades somna.

 

Jag träffade en vän, som jag inte sett på länge, igår kväll en kort stund. Jag blev upphämtat och hemskjutsad (lyx) och däremellan massa prat, skratt och en del rakomelo. Trevligt avbrott i vardagen! 

 

Väl hemma kunde jag dock inte alls somna. Jag var inte det minsta trött. När solen väl gått upp, gav även jag upp och klädde på mig för en liten promenad. Solen skiner, men vi befarar storm och regn i eftermiddag/kväll. Jag sprang in på INKA och köpte lite basvaror och väl hemma, insåg jag att det var nog städning som borde prioriterats. Så jag tog tag i detta och grovstädade kök och badrum. Låg till och med på alla fyra och skrubbade golvet i badrummet, haha. Visst är det väl kul hur man alltid får sådana ryck, på de mest otänkbara stunderna? Därefter blev det att brilljera i köket för att få till en frukost (kvällsmat i mitt fall). Det blev havregrynsgröt med någon typ av snabb äppelkompott. Jag fräste ett hackat äpple i kokosolja, tillsammans med lite honung och en himla massa kanel. Hällde på en skvätt vatten, som fick koka in och simsalabim så hade vi gjort en äppelkompott. Nästan i alla fall. Gott blev det åtminstone!

 

Nu ligger jag utslagen på sängen, med en lätt släng av matkoma. Måste nog få någon timmes sömn nu i fall vädret håller i sig och det vankas jobb. 

 

Nu har jag åtminstone (återigen, gång två) fått tillbaka mobilen ifrån service och borde bli bättre på uppdateringen kan ju tyckas. Håll tummarna!

 

Agapi, E.

 

 

Ja. Det är väl ungefär till denna insikt jag nått och nog om det i detta inlägg.

 

Jag har ju för bövelen varit borta i ganska exakt två månader.. hur skedde detta!? Största boven i dramat har varit jobb. Åtminstone till en början. Vi hade en lång, lång period på jobbet med mycket skepp inne och därav extremt mycket jobb, vilket innebar långa och slitsamma kvällar. Att ha ett socialt yrke där man tvingas vara underhållande, trevlig och ha det lilla extra, även under ens sämre dagar, tär fan på en mer än vad man tror. Att bortse ifrån sitt eget välmående och sitt privatliv blir psykiskt påfrestande och detta resulterar i att man helt enkelt inte orkar vara social, glad och trevlig mot de man håller kärt och har i sin närhet. Så hemskt egentligen.

 

Mycket annat har hänt - påskfirande, Vasilis hade en motorcykelolycka, Sverigeturné, avlivat min bästa vän, födelsedagsfiranden med mera (mer om detta i kommande inlägg). Men jag har också fått en del tid för mig själv, inte minst under min resa till Sverige. Det sved och tårarna föll under denna resa, men oavsett hur jobbigt det var så behövdes det, för att komma iväg från sin vardag och få nya perspektiv. Jag måste börja prioritera mig själv och göra saker efter mina önskemål. Uppoffring i all ära, men när det går ut över ens eget välmående, så är det ingen hållbar situation. Jag måste komma ihåg lilla jag.

 

Agapi, E.

Sanningen är den att de flesta av er, så som nära vänner och instagramföljare, redan visste att jag har blivit mamma. Först till en och därefter till fyra småttingar.

 

Ni har säkert redan räknat ut att det inte handlar om mina bebisar, utan om något helt annat - nämnligen katter! Ni som känner mig väl är nog redan nu i chocktillstånd, då de flesta känner mig som en hundmänniska, livrädd för katter och därmed raka motsatsen till crazy cat lady. Ni som känner mig ännu bättre vet att jag alltid varit mån om andras välmående och kanske i första fall när det kommer till djur och deras rätt, så ni kanske inte är lika förvånade.

Hur som helst, detta hände för snart ganska så exakt en månad sedan nu. Det hela började med att Vasilis en dag, cirka två månader sedan, visade mig en katt utanför vårt jobb. Katten var väldigt fin och välskött, men också dräktig. Vi upptäckte även snabbt därefter att hon hade en markant linje runt halsen och drog slutsatsen att hon haft en ägare som inte blivit glad över upptäckten av att hon var dräktig och därmed troligtvis slängt ut henne. Vi såg henne utanför jobbet ännu ett par dagar efter vi fann henne, men kort därefter försvann hon. 

 

Tre veckor efter det kom hon tillbaka, allt mer gången. Denna gång var hon ännu mer försäkrande om hur underbar hon var och hur mycket hon älskade allt och alla - var på vi antog att det snart var dags och att hon var redo att hitta en trygg plats inför födseln. Vi alla ifrån jobbets var enade om att vi borde hjälpa henne, men kunde inte komma på någon som kunde eller ville ta henne. Detta resulterade i att jag en stormig fredag tog med henne hem, mitt i natten, efter jobb. Detta var natten till alla hjärtans dag och vad passade bättre än en god gärning och att få någon att skeda med, då Vasilis hade åkt till Rethymnon med sina vänner.

 

Dagen efter, natten till söndag, så sov Vasilis hos mig. Han var inte lika övertygad om att det var någon vidare bra idé att ha tagit hem en dräktig katt. Inte för att tyckte att det var fel, men för att han inte ville lägga det ansvaret på mig. Därför hade vi på söndagmorgonen en konversation angående just detta. Vasilis, som fortfarande var i halvt sovande tillstånd, låg ännu i sängen och jag satt, konfunderad över mitt agerande, på golvet med katten på en filt intill mig. Helt plötsligt började hon andas tyngre och hennes mage att krampa. Jag insåg snabbt att nu fanns ingen återvändo längre. 

 

"Baby! I think she's having her babies right now..."

Det var allt jag kunde få ur mig och Vasilis, som legat och mumlat sig igenom konversationen, flög nu upp ur sängen. Jag som redan innan varit i en emotionell berg- och dalbana satt i skratt varvat av tårar under födseln. Det var så jäkla häftigt! Min reaktion var nog mer snarlik med att det var jag själv som genomgick födsel av mina barn. Vasilis reaktion var nog mest otippad dock - han gick från oerhört anti, till att vara först fram med kameran och samtidigt ringandes till diverse veterinärer för råd och dåd. Tänka sig att han kunde bli så blödig!

 

Nu ligger jag här i sängen med mamma Mika på magen och fyra små liv nedanför, som blir hela fyra veckor nu på söndag. Ännu står det inte klart vad småttingarna kommer ha för namn, mer än en utav de. Tiger, som vi har valt att behålla, är dock spikat då h♡n ser ut som en och skulle passa både hane eller hona. De andra avvaktar jag med att namnge, tills dess att deras kön står klart.

Agapi, E.

 

 

 

Herrejösses. Detta väder är inte att leka med. Under natten drog ett rejält oväder in där blixtar och åska varvades av regn och hagel. De vindar och den kyla som kommit ska vi inte ens tala om. Mer om detta senare - jag har en hel del bilder att visa, men tiden är för knapp för tillfället.

 

Jag sitter nämnligen på bussen upp till Kounoupidiana. Jag har ju min lediga dag och även Vasilis och Akis har fått en dag ledigt, då det är deras systers sista kväll här. Vi har inga större planer mer än, middag och lite mys. Tror att syskonen hade hoppats på att gå ut ikväll, men är ytterst tveksam på hur sugna de är på att ta motorcyklar ner i detta skitväder.

 

Bjuder på dagens lunch, i form av nudelwok med kyckling, från tidigare idag. Hörs senare!

Agapi, E.

 

 

Idag vaknade jag upp hyfsat tidigt. Åtminstone med tanke på när jag faktiskt somnade igår. Jag gick tidigare för en promenad, trots det halvtaskiga vädret. En promenad längs med havet och stranden. Därefter har jag pratat med mamma och tagit en kaffepaus på Starbucks. Ska dock springa hem nu och städa.

 

Senare väntar middagsdate med Emmelie och därefter jobb.

Agapi, E.

 

 

Oavsett vad ni föredrar. Här närmar sig klockan fyra och idag var en lång dag på jobbet. Vi hade ett skepp med civila och även air force. Såg också några från basen. Behöver jag säga att de slösade alla sina pengar? Dricksen ska vi inte ens tala om. Så skönt att äntligen få lite återbäring, haha.

 

Det blir inte ett så himla mycket längre inlägg än så här faktiskt - jag är helt enkelt alldeles för trött. Ville mest berätta att jag har ny telefon. Jag har övergivit Apple och gått över till Android. Trots att jag älskar telefonen, så kan jag som före detta Apple-användare inte riktigt komma överrens med Android. Trivs inte alls faktiskt, men jag får ge det en chans antar jag

 

Hur som helst håller jag tummarna för bättre uppdatering framöver! Jag menar - vad har jag nu för ursäkt till dålig uppdatering? 

 

Agapi, E.

 

.. och likaså blir bloggen bortglömd.

 

[ Upptäckte först nu att mitt senaste inlägg om Platanias, aldrig lades upp. Därav varför det dök upp nu! ]

 

Hur som helst. Hej! Hoppas allt är bra med er. Det känns helt sjukt hur ni kan vara så trogna att ni kikar in, trots den ekande frånvaron. Det uppskattas, det ska ni veta. Detta inlägg kommer tyvärr inte läggas allt för mycket tid på, då jag måste springa iväg på jobb om en halvtimme.

 

I skrivande stund har jag bänkat mig på Starbucks övervåning. Som vanligt önskar jag att jag kunde säga, men nu var det allt bra länge sedan. Det har blivit en och en annan take away, men att unna sig att slå sig ner, var ett bra tag sedan. Som så mycket annat! Tiden springer verkligen iväg och dagarna bara går och går. I det stora hela har jag det faktiskt väldigt bra. Givetvis haft både med- och motgångar, men i nuläget känner jag mig hyfsat tillfredställd av livet som råder. Jag och Vasilis har äntligen blivit riktigt duktiga på att få till matlagning dagligen och dessutom lyckats få en någorlunda bättre dygnsrytm. Sanningen är att jag det senaste vaknat strax efter åtta, vilket känns hur skönt som helst. Älskar att ha hela dagen på mig. Inte för att jag känner måstet att sysselsätta mig under hela dagen, men just för att man har tid att ta allt i sin egen tid och slippa stressa. Låt denna rutin hålla i sig, snälla!

 

Imorgon har jag en ledig dag och det vankas födelsedagsfirande för ingen mindre än min norska jenta Emilie. Jag ser verkligen fram emot detta så mycket! Ska bli kul att gå ut för en speciell anledning, men också för att så många underbara vänner, som jag inte sett på länge, kommer att vara med. Planerade att springa på stan nu innan jobbet för presentjakt, men Sephora, som jag ville besöka, hade visst bara öppet till halv tre idag naturligtvis, så det får bli imorgon istället! 

 

Nu måste jag fixa lite grejer innan det är dags att tvinga sig upp ur min fåtölj och gå till jobbet. Befarar lugn kväll, så troligtvis tidig hemgång. Om orken finns återkommer jag med uppdatering och ett godnatt lite senare.

 

Ta hand om er,

Agapi, E.

 

 

När jag vaknade upp i torsdags var min första tanke "Nej, nej, NEJ. Fan också!". Redan då visste jag att någon fördjävlig förkyldning hade dragit över mig. Jag vände på mig och somnade om, i hopp om att må bättre nästa gång jag skulle vakna upp. Men lika dåligt, om inte sämre, mådde jag efter varje nytt uppvaknade.

 

Hela dagen spenderades i sängen och efter att ha konstaterat att jag inte skulle klara av att ta mig iväg till jobbet, fick Vasilis till slut ringa till vår chef och säga hur läget såg ut. Han berättade att även två av våra andra bartenders även de låg halvdöda hemma, men gav även mig en dag ledigt. Vasilis fick också en dag ledigt, då han inte räknade med särskilt stort besöksantal och behov av två promoters.

 

Därefter somnade vi om och låg kvar i sängen till strax före klockan elva. Vasilis var supergullig mot mig hela kvällen, lagade soppa och poppade popcorn till vårt filmmaraton vi sedan hade hela natten. Vid fyratiden var jag återigen hur trött som helst och återgick till sovrummet, så min stackars skötare kunde få lite egentid med grabbarna, innan även de skulle få sin skönhetssömn.

 

När jag vaknade upp idag var jag fullt inställd på att tvinga mig iväg till jobb, oavsett hur jag mådde, eftersom det är fredag och vanligtvis en fartfylld dag. Det insåg jag snabbt att jag bara kunde glömma. Jag mådde sämre och febern verkade ha stigit. Även den ömma kropp, jag hade dagen innan, kändes även den värre. Som att ha blivit överkörd av en lastbil ungefär. Hela kroppen känns som ett enda stort blåmärke, innifrån och ut. Så även idag blev jag hemma.

 

Jag pallrade mig iväg till apoteket och därefter matvarubutiken, för att få i mig något. Fick stanna och vila längs vägen, men sanningen var att det var fruktansvärt skönt med lite frisk luft. Det fick bara ta den tid som behövdes helt enkelt. Väl hemma unnade jag mig en dusch för att få känna sig lite fräschare. Konstigt det där hur mycket bättre man kan känna sig efter bara en dusch när man är sjuk. Slängde ihop en snabb och krämig pasta med champinjoner, paprika, vitlök, kalkon och lök. Därefter har jag bara tagit det lugnt och tittat på film hela kvällen.

 

Känner att jag skulle kunna sova en stund nu tills min bättre hälft har slutat jobba, men det dröjer ett tag till. Ta hand om er och ha en trevlig helg!

Agapi, E.

Åtminstone så låtsas jag som det. Igår (läs; inatt) satt vi allihopa och titta på film. Till slut somnade Vasilis i mitt knä och jag, som redan hunnit bli övertrött, fick kort därefter kramp i benet och valde att inta sovrummet istället. Här blev jag kvar, sömnlös, och liggandes med min iPad. Jag kikade runt bland diverse bloggar och fastnade kikandes efter inredningsinspiration och interiörer. Somnade gjorde jag inte förrens strax efter klockan åtta imorse. Strax innan klockan ett kom en frusen kille smygandes och ville dela duntäcke. Han, som hade sovit sedan tre- fyratiden, hade fått nog av sömn och var redo att stiga upp. Behöver jag säga att jag inte var det? 

 

Jag somnade om och vaknade inte förrens, efter åtta välbehövliga timmars sömn, fyra. Därefter har jag liksom blivit kvar här inne i sovrummet. Enda gångerna jag lämnat rummet är för att besöka badrummet och köket för frukost. Slängde ihop en granola igår, som fick pryda min grekiska yoghurt idag. Även två perfekt krämiga ägg fick göra yoghurten och kaffet sällskap. Hur gott är det inte med frukost? Saknar det så. Vi är så dåliga på att få i oss frukost, eller över huvud taget mat för den delen, i och med att vår dygnsrytm är så pass rubbad.

 

 Fick just sällskap av Vasilis igen och fick även veta av min manager att jag jobbar i systerbaren ikväll. Känns sådär, men hellre det än ledig! 

Agapi, E.

 

Har länge haft sjuka cravings efter kanelbullar. Kanske inte allra mest att få äta de, utan mest att få baka. Ikväll tog jag saken i egna händer, efter att ha fått reda på att en ledig dag väntade mig. 

 

Innan dess hade jag även stått för dagens matlagning. Äntligen fick jag stå i köket och äntligen fick jag hemlagad mat. Som jag har längtat! Det blev en snabb gryta, inspirerad av min kära mammas recept. Det blev en gryta på högrev, som marinerats i en marinad av soja, vitlök, honung och olivolja, tillsammans med champinjoner och en "fuskgrädde" som är helt vegetabilisk och utan syntetiska ämnen. Har även haft cravings efter klyftpotatis, så det och en grönsallad fick ackompanjera denna måltid. Som för övrigtuppskattades av alla killarna. 

 

Nu sätter killarna tänderna i bullarna, som troligtvis kommer vara slut inom en timmes tid, så jag få tränga mig ner i soffan om jag ska hinna smaka på mina underverk.

Agapi, E.

 

.. eller 360 för mig, som halkat efter lite.

Säger redan nu godnatt efter en lååååång dag på jobb - galet hur ett fåtal greker kan förlänga ens arbetsdag, längre än hundratals amerikaner någonsin skulle kunna göra. Rolig kväll åtminstone, men nu checkar jag ut!

 

Hoppas alla fick en trevlig jul och nyår. Själv tog jag (uppenbarligen) julledigt ifrån allt vad heter uppdatering av blogg. Lever gör jag åtminstone och ska se till att inte dröja lika länge till nästa gångs update.

Men nu - godnatt!

Agapi, E.

05.

Ja, här sprang minsann tiden iväg. Vi sitter ännu och sippar på vår glögg och utbyter ord. Vi hade nämnligen inte slutat förrens efter tre allihop och var inte hemma förrens klockan passerat fyra. Först kändes det lite trist, då jag önskat att vara i säng för längesedan nu. Men är det uppesittarkväll, så är det.

 

Glöggen blev en riktig hit. Även om de försökte dölja det, så kunde jag avslöja att killarna var minst sagt skeptiska, men efter först koppen, så har de nu alla sprungit och fyllt upp den x antal gånger. Var även tvungen att hälla av spadet från den gravade laxen och snabbt så stod en nyfiken kille bakom ryggen. Jag lät därefter de allihop provsmaka och de fullkomligt älskade det! Det är jag, Vasilis, Vasilis bror Akis och vår vän Paris vän Xristos som är här tillfälligt. Jag är så otroligt tacksam över hur fina människor jag har runt om mig och aldrig trodde jag att dessa tre gossar skulle kunna väcka de där genuina familjekänslorna. 

 

Nu hoppas jag att vi snart får gå och lägga oss, så vi kan komma upp och hinna med allt imorgon.

God Julaftonsmorgon, vi hörs under dagen.

Agapi, E.

 

Här är det bara en knapp timme kvar tills vi övergår till den tjugofjärde och med det också självaste Julafton. Jag ser faktiskt fram emot det som skall komma att bli vår version av Julafton. Den kommer bli lite halvt knasig och oplanerad (trots alla försök till planering). Med andra ord kommer den bli precis som oss.

 

Igår kom jag som sagt iväg till Jumbo.. dock på egen hand, då Emmelie somnade ifrån våra planer, haha. Jag fick konka på en hel del grejer och valde naturligtvis att gå, istället för att ta bussen. Självklart var dessutom alla granar slutsålda, så jag planerade att gå till ett annat ställe idag för att se om jag kunde hitta en. Tyvärr var alla vita plastgranar slut överallt och vart jag än gick kostade alla granar långt över min budget. Till slut gick jag till Diafano, som ligger nära Jumbo, och hittade mig en gran. Det fick tyvärr bli en grön, men jag blev nöjd i slutändan ändå. 

 

Det roligaste var nästan att jag idag sedan tvingades ta bussen upp till Kounoupidiana med en överfylld påse, motsvarande IKEA-kassestorlek, julgran, dekoration och som grädde på moset min gravade lax. Behöver jag säga att jag skrattade åt mig själv, varje gång jag passerade ett skyltfönster och såg min spegelbild? Jag bjuder på den!

 

Väl uppe i Kounoupidiana blev det att klä granen och förbereda lite annat. Sedan massvis med mys och därefter drog jag iväg till INKA för att införskaffa ingredienser för kvällens glöggmys (läs; glüwein) och morgondagens grötfrukost. Killarna blev tillkallade för jobb tidigare, men jag hade ju gjort allt annat på egen hand, så varför ändra ett vinnande koncept. Resten införskaffas och tillagas. 

 

Nu vill jag bara arbeta klart, så jag kan hämta det sista innan vi tar julafton!

God Jul, Merry Christmas, Καλα Χριστούγεννα!

Agapi, E.

 

Dan för dan före dopparedan.

December har gått så fruktansvärt fort i år. Det tycker jag i och för sig att denna månad alltid gör, på senare år, men i år hade jag någon typ av vision och förhoppning om att ta vara på denna månad och högtid. Jag vill inte säga att jag har misslyckats, det vore att ljuga, men jag känner att tiden sprungit iväg och mycket av det jag velat göra, har helt enkelt inte hunnits med. 

 

För att se det positiva i det hela och för att göra det bästa av situationen, så ska jag och Emmelie strax mötas upp för att ta oss iväg till Jumbo. Där ska julgranen med dekoration införskaffas. Jag vägrar att fira ännu en jul utan gran, då detta är något jag saknade allra mest förra året. Dessutom tänker jag köpa en vit gran. Jag kommer nämnligen ifrån en familj där en äkta gran varit en självklarhet och där en plastgran kan glömma att få sätta sin fot innanför vår dörr. Därför har jag bestämt att vi lika gärna kan gå loss på riktigt, då plastgranen ändå kommer se så fake ut. Även lite övrig dekoration och tillbehör inför serveringen planeras köpas.

 

Vi kommer troligtvis få två julaftonar, då vi firar på olika datum. Så tanken är att vi alla imorgon tisdag åker upp till Vasilis tillsammans för lite glöggmys och uppesittarkväll. På onsdag står jag och Emmelie för det svenska julfirandet, så givetvis väntar grötfrukost. Därefter lite julstök och senare julbord. Känns som att julbordet kommer bli rätt så fattigt, men bättre än inget. Right? Det roligaste på mitt svenska julbord kommer att vara den gravade laxen jag förberett. Tråkigt nog är det mycket som inte går att få tag på här och min beställning ifrån mamma fastnade naturligtvis i tullen, men vi får göra det bästa av situationen. 

 

Hoppas ni har en fin start på er jul. Tankar och kärlek går till alla de som arbetar, sitter ensamma eller inte har chans att fira med de som är saknade! 

Agapi, E.