.. och likaså blir bloggen bortglömd.

 

[ Upptäckte först nu att mitt senaste inlägg om Platanias, aldrig lades upp. Därav varför det dök upp nu! ]

 

Hur som helst. Hej! Hoppas allt är bra med er. Det känns helt sjukt hur ni kan vara så trogna att ni kikar in, trots den ekande frånvaron. Det uppskattas, det ska ni veta. Detta inlägg kommer tyvärr inte läggas allt för mycket tid på, då jag måste springa iväg på jobb om en halvtimme.

 

I skrivande stund har jag bänkat mig på Starbucks övervåning. Som vanligt önskar jag att jag kunde säga, men nu var det allt bra länge sedan. Det har blivit en och en annan take away, men att unna sig att slå sig ner, var ett bra tag sedan. Som så mycket annat! Tiden springer verkligen iväg och dagarna bara går och går. I det stora hela har jag det faktiskt väldigt bra. Givetvis haft både med- och motgångar, men i nuläget känner jag mig hyfsat tillfredställd av livet som råder. Jag och Vasilis har äntligen blivit riktigt duktiga på att få till matlagning dagligen och dessutom lyckats få en någorlunda bättre dygnsrytm. Sanningen är att jag det senaste vaknat strax efter åtta, vilket känns hur skönt som helst. Älskar att ha hela dagen på mig. Inte för att jag känner måstet att sysselsätta mig under hela dagen, men just för att man har tid att ta allt i sin egen tid och slippa stressa. Låt denna rutin hålla i sig, snälla!

 

Imorgon har jag en ledig dag och det vankas födelsedagsfirande för ingen mindre än min norska jenta Emilie. Jag ser verkligen fram emot detta så mycket! Ska bli kul att gå ut för en speciell anledning, men också för att så många underbara vänner, som jag inte sett på länge, kommer att vara med. Planerade att springa på stan nu innan jobbet för presentjakt, men Sephora, som jag ville besöka, hade visst bara öppet till halv tre idag naturligtvis, så det får bli imorgon istället! 

 

Nu måste jag fixa lite grejer innan det är dags att tvinga sig upp ur min fåtölj och gå till jobbet. Befarar lugn kväll, så troligtvis tidig hemgång. Om orken finns återkommer jag med uppdatering och ett godnatt lite senare.

 

Ta hand om er,

Agapi, E.

 

 

När jag vaknade upp i torsdags var min första tanke "Nej, nej, NEJ. Fan också!". Redan då visste jag att någon fördjävlig förkyldning hade dragit över mig. Jag vände på mig och somnade om, i hopp om att må bättre nästa gång jag skulle vakna upp. Men lika dåligt, om inte sämre, mådde jag efter varje nytt uppvaknade.

 

Hela dagen spenderades i sängen och efter att ha konstaterat att jag inte skulle klara av att ta mig iväg till jobbet, fick Vasilis till slut ringa till vår chef och säga hur läget såg ut. Han berättade att även två av våra andra bartenders även de låg halvdöda hemma, men gav även mig en dag ledigt. Vasilis fick också en dag ledigt, då han inte räknade med särskilt stort besöksantal och behov av två promoters.

 

Därefter somnade vi om och låg kvar i sängen till strax före klockan elva. Vasilis var supergullig mot mig hela kvällen, lagade soppa och poppade popcorn till vårt filmmaraton vi sedan hade hela natten. Vid fyratiden var jag återigen hur trött som helst och återgick till sovrummet, så min stackars skötare kunde få lite egentid med grabbarna, innan även de skulle få sin skönhetssömn.

 

När jag vaknade upp idag var jag fullt inställd på att tvinga mig iväg till jobb, oavsett hur jag mådde, eftersom det är fredag och vanligtvis en fartfylld dag. Det insåg jag snabbt att jag bara kunde glömma. Jag mådde sämre och febern verkade ha stigit. Även den ömma kropp, jag hade dagen innan, kändes även den värre. Som att ha blivit överkörd av en lastbil ungefär. Hela kroppen känns som ett enda stort blåmärke, innifrån och ut. Så även idag blev jag hemma.

 

Jag pallrade mig iväg till apoteket och därefter matvarubutiken, för att få i mig något. Fick stanna och vila längs vägen, men sanningen var att det var fruktansvärt skönt med lite frisk luft. Det fick bara ta den tid som behövdes helt enkelt. Väl hemma unnade jag mig en dusch för att få känna sig lite fräschare. Konstigt det där hur mycket bättre man kan känna sig efter bara en dusch när man är sjuk. Slängde ihop en snabb och krämig pasta med champinjoner, paprika, vitlök, kalkon och lök. Därefter har jag bara tagit det lugnt och tittat på film hela kvällen.

 

Känner att jag skulle kunna sova en stund nu tills min bättre hälft har slutat jobba, men det dröjer ett tag till. Ta hand om er och ha en trevlig helg!

Agapi, E.

Åtminstone så låtsas jag som det. Igår (läs; inatt) satt vi allihopa och titta på film. Till slut somnade Vasilis i mitt knä och jag, som redan hunnit bli övertrött, fick kort därefter kramp i benet och valde att inta sovrummet istället. Här blev jag kvar, sömnlös, och liggandes med min iPad. Jag kikade runt bland diverse bloggar och fastnade kikandes efter inredningsinspiration och interiörer. Somnade gjorde jag inte förrens strax efter klockan åtta imorse. Strax innan klockan ett kom en frusen kille smygandes och ville dela duntäcke. Han, som hade sovit sedan tre- fyratiden, hade fått nog av sömn och var redo att stiga upp. Behöver jag säga att jag inte var det? 

 

Jag somnade om och vaknade inte förrens, efter åtta välbehövliga timmars sömn, fyra. Därefter har jag liksom blivit kvar här inne i sovrummet. Enda gångerna jag lämnat rummet är för att besöka badrummet och köket för frukost. Slängde ihop en granola igår, som fick pryda min grekiska yoghurt idag. Även två perfekt krämiga ägg fick göra yoghurten och kaffet sällskap. Hur gott är det inte med frukost? Saknar det så. Vi är så dåliga på att få i oss frukost, eller över huvud taget mat för den delen, i och med att vår dygnsrytm är så pass rubbad.

 

 Fick just sällskap av Vasilis igen och fick även veta av min manager att jag jobbar i systerbaren ikväll. Känns sådär, men hellre det än ledig! 

Agapi, E.

 

Har länge haft sjuka cravings efter kanelbullar. Kanske inte allra mest att få äta de, utan mest att få baka. Ikväll tog jag saken i egna händer, efter att ha fått reda på att en ledig dag väntade mig. 

 

Innan dess hade jag även stått för dagens matlagning. Äntligen fick jag stå i köket och äntligen fick jag hemlagad mat. Som jag har längtat! Det blev en snabb gryta, inspirerad av min kära mammas recept. Det blev en gryta på högrev, som marinerats i en marinad av soja, vitlök, honung och olivolja, tillsammans med champinjoner och en "fuskgrädde" som är helt vegetabilisk och utan syntetiska ämnen. Har även haft cravings efter klyftpotatis, så det och en grönsallad fick ackompanjera denna måltid. Som för övrigtuppskattades av alla killarna. 

 

Nu sätter killarna tänderna i bullarna, som troligtvis kommer vara slut inom en timmes tid, så jag få tränga mig ner i soffan om jag ska hinna smaka på mina underverk.

Agapi, E.

 

.. eller 360 för mig, som halkat efter lite.

Säger redan nu godnatt efter en lååååång dag på jobb - galet hur ett fåtal greker kan förlänga ens arbetsdag, längre än hundratals amerikaner någonsin skulle kunna göra. Rolig kväll åtminstone, men nu checkar jag ut!

 

Hoppas alla fick en trevlig jul och nyår. Själv tog jag (uppenbarligen) julledigt ifrån allt vad heter uppdatering av blogg. Lever gör jag åtminstone och ska se till att inte dröja lika länge till nästa gångs update.

Men nu - godnatt!

Agapi, E.