Det som inträffade häromdagen var alltså en vendetta. Detta förde oss tillbaka i tiden, rättare sagt drygt fyra år, då fäderna till denna gångs offer och gärningsman, haft ihjäl den andre. Det var ren blodshämnd. Blod för blod är något jag aldrig kommer förstå och det kommer aldrig i mina ögon vara lösning på en familjs sörjande av en familjemedlem. Det medför bara ett starkare hat, en sämre medmänniska och en hämnd som aldrig kommer att ta slut.

 

I tur i oturen är offret fortfarande vid liv och vårdas på sjukhus. Vad som väntar nu är inget jag ens vill tänka på. Att det tjugotreåriga offret överlevt kan komma att skapa ännu mer oro på våra gator. Att något som detta skedde på öpen gata, och till och med inne på en bar, gör saken värre. Så många fler kunde ha skadats. Jag hoppas så på ett slut.

 

Jag skrev ett längre inlägg om detta igår, men något gick snett och inläggets postades aldrig eller för den delen sparades heller inte ibland utkast. Hur som helst, idag kom Vasilis syster till Kreta för att hälsa på. Jag har sett fram emot detta jättelänge, dels för att jag tycker om henne väldigt mycket, men också för att senast hon var här så arbetade jag på bar och vi hann helt enkelt inte att umgås så mycket. Dessutom var det en period då vi hade britter inne och alltid konsumerade en hel del alkohol.. så jag kände väl kanske inte att jag visade upp min bästa sida under tiden hon var här. 

 

Nu hoppas jag på trevligare dagar och att vi faktiskt hittar på saker allihopa. Kan även tänka mig att vi två kommer att spendera en hel del tid tillsammans på tu man hand, då jag arbetar mindre än killarna och hon annars inte kommer att ha någon att umgås med! Det kan nog bli bra. Sushimiddag är inplanerad då vi båda två älskar detta och killarna tyckte om sist jag gjorde detta. 

 

Trevlig onsdag på er och lill-lördag för er som slår på stort.

Agapi, E.