När man kommer upp till sjukhuset så är man precis i början av de lägre bergen man kan se härifrån. Svängde även av och gick parallelt med motorvägen och genom små byar fyllda av både gråa, knotiga tanter och farbröder så väl som skrattande, lekfulla barn och deras frodiga odlingar med diverse grönsaker och fruktträd. Jag passerade också ett gymnasium där det var fullständigt kaos utanför med bilar och människor. Detta pågrund av att skolorna idag aggerar vallokaler för kommunvalet som görs idag. Trots den ekonomiska berg- och dalbana som nu råder och ignoransen mot deras egna politik, så är de i vart fall noga med att göra sin röst hörd. Verkar det som. 

Hur som så var jag ute och promenerade i drygt två timmar och unnade mig nu att sjunka ner i en av Starbucks fåtöljer. Var orolig att mitt vardagsrum skulle vara belamrat av dessa turister, men de prioriterar ju såklart uteserveringen. Så min övervåning belamras då bara av mig! De kan gott trängas där ute. 

Juste, haha, måste dela med mig av en aningen pinsam händelse innan jag begav mig ner hit till hamnen. Min hyresvärd bad mig för ett tag sedan att rengöra en del av takterrassen, då Bobi (Vasilis hund som jag passade) gjorde ifrån sig lite på ena sidan. Självklart tog jag upp detta så fort jag såg det, men det syntes en liten intorkad fläck ifrån hans kisspöl. Jättefarligt! Så jag drog fram skurhinken och fyllde den med vatten, som jag sledan slängde ut över balkongen och skrubbade med en gammal sopkvast. Saken är den att denna terrass är så otroligt skitig ifrån allt intorkat damm som kommit med diverse regnskurar, så Bobis smuts var minsann inte ens en droppe i havet. Vattnet blev en enda brun vätska som sökte sig till stuprörsöppningen. Jag slängde ut ännu en hink med rent vatten som också det försvann ner längs stupröret. Nyfiken som jag är så undrar jag var stupröret slutar, på trottoaren eller om det fortsätter ner i marken. Det var varken det första eller andra alternativet. När jag tittade ner över balkongräcket upptäckte jag att stupröret slutade bra tidigare än så.. nämligen på balkongen tre våningar ner i byggnaden. Halva balkongen täcktes av denna gråbruna sörja. Måste erkänna att jag har lite dåligt samvete faktiskt, fast samtidigt trodde jag väl inte att det var så korkad lösning i byggnaden och dessutom var det på hyresvärdens begäran. Så jag känner faktiskt lite att jag passar den. Lite kul är det ju också. Skadeglädje kommer alltid vara den sanna glädjen.

Nu ska jag packa ihop mig och se om jag kan hitta på någon man-tager-vad-man-haver lunch. Har redan mina idéer, så ska bara se till att kompletera med lite grönt. Kanske blir det även att ta en liten siesta idag, då jag börjat dela upp min sömn och sover med oerhörd dålig rutin. Har liksom blivit när jag har tid och lust lite grann. Men först lite bilder från pw:n!

Agapi, E.