Jag hade planer på ett jättemysigt inlägg här på morgonen, som jag länge planerade och funderade över. Men något tog över. Tröttheten. Nu kan det verkas konstigt att trötthet är anledningen, efter en natt, men så var det ju så att jag inte lyckades somna.

 

Jag träffade en vän, som jag inte sett på länge, igår kväll en kort stund. Jag blev upphämtat och hemskjutsad (lyx) och däremellan massa prat, skratt och en del rakomelo. Trevligt avbrott i vardagen! 

 

Väl hemma kunde jag dock inte alls somna. Jag var inte det minsta trött. När solen väl gått upp, gav även jag upp och klädde på mig för en liten promenad. Solen skiner, men vi befarar storm och regn i eftermiddag/kväll. Jag sprang in på INKA och köpte lite basvaror och väl hemma, insåg jag att det var nog städning som borde prioriterats. Så jag tog tag i detta och grovstädade kök och badrum. Låg till och med på alla fyra och skrubbade golvet i badrummet, haha. Visst är det väl kul hur man alltid får sådana ryck, på de mest otänkbara stunderna? Därefter blev det att brilljera i köket för att få till en frukost (kvällsmat i mitt fall). Det blev havregrynsgröt med någon typ av snabb äppelkompott. Jag fräste ett hackat äpple i kokosolja, tillsammans med lite honung och en himla massa kanel. Hällde på en skvätt vatten, som fick koka in och simsalabim så hade vi gjort en äppelkompott. Nästan i alla fall. Gott blev det åtminstone!

 

Nu ligger jag utslagen på sängen, med en lätt släng av matkoma. Måste nog få någon timmes sömn nu i fall vädret håller i sig och det vankas jobb. 

 

Nu har jag åtminstone (återigen, gång två) fått tillbaka mobilen ifrån service och borde bli bättre på uppdateringen kan ju tyckas. Håll tummarna!

 

Agapi, E.

 

 

Ja. Det är väl ungefär till denna insikt jag nått och nog om det i detta inlägg.

 

Jag har ju för bövelen varit borta i ganska exakt två månader.. hur skedde detta!? Största boven i dramat har varit jobb. Åtminstone till en början. Vi hade en lång, lång period på jobbet med mycket skepp inne och därav extremt mycket jobb, vilket innebar långa och slitsamma kvällar. Att ha ett socialt yrke där man tvingas vara underhållande, trevlig och ha det lilla extra, även under ens sämre dagar, tär fan på en mer än vad man tror. Att bortse ifrån sitt eget välmående och sitt privatliv blir psykiskt påfrestande och detta resulterar i att man helt enkelt inte orkar vara social, glad och trevlig mot de man håller kärt och har i sin närhet. Så hemskt egentligen.

 

Mycket annat har hänt - påskfirande, Vasilis hade en motorcykelolycka, Sverigeturné, avlivat min bästa vän, födelsedagsfiranden med mera (mer om detta i kommande inlägg). Men jag har också fått en del tid för mig själv, inte minst under min resa till Sverige. Det sved och tårarna föll under denna resa, men oavsett hur jobbigt det var så behövdes det, för att komma iväg från sin vardag och få nya perspektiv. Jag måste börja prioritera mig själv och göra saker efter mina önskemål. Uppoffring i all ära, men när det går ut över ens eget välmående, så är det ingen hållbar situation. Jag måste komma ihåg lilla jag.

 

Agapi, E.