.. och brittisk invation i alleyn.

Ja. De tre senaste dagarna har varit galna. Minst sagt. Vilket det väl i och för sig alltid är när vi har den brittiska flottan på besök. Vi har haft otroligt roligt och träffat många fina människor, men det har också varit otroligt påfrestande och stressigt. Mest för att jag nu insett hur dåliga mina chefer och min manager är på att kommunicera med oss och förbereda oss på när vi ska börja och så vidare. Första dagen var det till exempel Vasilis (som även han har samma chefer) som blev tillsagd att förmedla till mig att vi hade brittiska skepp och förväntades börja fyra istället för sju. Att hinna äta har inte kommit på frågan och humöret har minst sagt sviktat. Bara som igår arbetade jag fjorton timmar i streck och hade inte ätit på hela dagen.

 

Imorgon är deras kanske sista dag ute. Lite skönt, men ändå lite vemodigt på något vis. Det är något speciellt med att ha ett antal personer som kommer varenda dag under en tid, för att sedan bara försvinna. Kanske för alltid. Hur som helst, så är det fantastiskt mycket roligare att arbeta när det finns mycket att göra och trots sömn- och matbrist, så har man varit sysselsatt nog att inte må allt för dåligt.

 

Även idag blev en lång dag och solen har redan gått upp. Jag är uppe i Vasilis lägenhet o vill bara sluta mina ögon och få återhämta mig. Lovar att uppdatera senare idag!

 

Agapi, E.

 

Nej, ännu har jag faktiskt inte gett upp. Inte helt i alla fall. Det har bara varit mycket som skett, vilket väl i sin tur borde ha resulterat i bra uppdaterande, men har istället valt att behålla livet för mig själv för ett tag. Den absolut största anledningen till frånvaron har dock varit att min telefon totalt har lagt av. Touchen vägrar att fungera och ytterst sällan tillåter den mig låsa upp telefonen för att slå på iPhonens hotspot, så att jag kan internetdela till iPaden.

 

Så vad har nu skett i mitt liv? Inte allt för mycket kanske, men samtidigt känns det som att det skett stora förändringar den senaste tiden. Bland annat så har jag ju nu snart spenderat en månad på det nya jobbet och börjar minst sagt känna mig varm i kläderna. Malin har även börjat jobba med mig, så jag behövde aldrig arbeta ensam länge, vilket var tanken ifrån början. Vi har jättekul ihop och gör våran grej utav det hela. Det roligaste är nästan att majoriteten av våra gäster faktiskt är våra egna vänner. Cheers är en bar som är svår att dra gäster till stundtals och dessutom, med handen på hjärtat, gör vår inkastare ett ytterst dåligt jobb, om ni frågar mig. Jag har sett honom komma med folk tre gånger sedan jag började. 

 

Vad finns mer att säga. Jo, jag kan avslöja en stor nyhet. Eller ja, stor och stor, men i mitt liv är det stort. Lika så i någon annans också. Jag och Vasilis har gett oss ännu en chans. Den här gången känns det mycket annorlunda och jag känner mig nästan nykär. Han verkar ha tagit åt sig och ändrat mycket på sitt beteende och ännu går allt bättre än förväntat. Dessutom har hans bror nu kommit hit, så det har varit kul att träffa en del av hans familj, något jag tidigare aldrig har gjort.

 

Nu ska jag försöka ta mig i kragen och få till en promenad till affären och sedan unna mig en mysstund inomhus innan jobbet. Lovar att också försöka inte dröja lika länge innan vi hörs igen.

 

Agapi, E.